7 saker att tänka på när du köper mountainbike – våra bästa tips
Äntligen är det dags! Du har bestämt dig för att införskaffa en ny mountainbike. Nu ska du bara bestämma vilken modell. Jovisst, bara… Att köpa en ny mountainbike kan vara extremt tidskrävande, klurigt och enerverande. Du får tips från kompisar, kollegor och folk på internet om vilken hoj du ska ha. Men inte sällan krockar tipsen med varandra och du blir än mer frustrerad. Vi förstår dig. Det är klurigt att köpa en ny mountainbike. Och dessutom är det oftast en hyfsat stor summa pengar det rör sig som vilket gör rädslan att välja fel än större.
För att hjälpa dig på traven har vi skrivit ner våra sju absolut bästa tips när det är dags att skaffa en ny hoj.
1. Tips från folk runt omkring är ofta onyanserade
Du pratar med din kollega som säger att du ska ju absolut ha en XC, som mest 120mm slaglängd. Du vill ju köra snabbt! Fox fungerar knappt som dämpare och absolut inte sämre komponentgrupp än SRAM GX. Din granne däremot hävdar att allt annat än FOX är bara skit och du måste minst ha 150mm slaglängd och gaffelvinkeln får som mest vara 66 grader. Hur ska du annars komma över rötter och stenar?
Och vi är alldeles säkra på att de är duktiga cyklister både din kollega och granne. MEN, oftast pratar man enbart ur egen erfarenhet när man rekommenderar en cykel, vilket betyder att rekommendationerna ofta blir vrida mot den typ av cykel och det märke hen själv använder. Hur ofta ser man inte kompisgäng cykla på samma märke och typ av cykel trots att de gillar olika typer av cykling. Det här betyder absolut inte att du ska sluta fråga och få tips av folk runt omkring dig. Men, och det är ett viktigt men, värdera tipsen och försökt få en bild av vad den person som rekommenderar dig något själv har för preferenser. Då brukar man få en mer nyanserad bild.
2. Hur har du tänkt att använda din nya mountainbike?
En av de absolut viktigaste frågorna du behöver ställa dig är hur du har tänkt använda cykeln. Ska du tävla Cross-Country eller Enduro? Har du bara tänkt att njuta av stigarna i lokala området eller komma ut och cykla med kidsen? Eller kanske en kombination av bägge? Det finns ingen cykel som är bäst på alla men många som är bra på mycket. Ett sätt vi ofta använder för att hjälpa våra kunder att hitta rätt i cykeldjungeln är att låta de själva placera sitt tänkta användningsområde på linjen nedan. Självklart förutsätter det att vi gått igenom begreppen om hen inte har koll på de sedan tidigare. För er som är osäkra finns en enkel förklaring till termerna nedan bilden.
Cross-Country: Är namnet på en cykel med kortare fjädringväg som har ett länkage och geometri gjord för att den ska vara snabb och responsiv. En Cross-Country (eller XC) svarar bra på den kraft du ger när du trampar vilket gör att den till den absolut snabbaste typen av mountainbike.. så länge terrängen inte är allt för teknisk. På grund av dess slaglängd och geometri kommer den upplevas stötigare och mer orolig när det blir teknisk eller blir brant utför.
Slaglängd ca: 80-120mm
Trail: En trailcykel har längre slaglängd än en XC och lite flackare gaffelvinkel. Det gör den betydlig mer all-round och perfekt för dig som vill ha möjlighet att köra en stor variation av terräng. En trailcykel kommer fungera både i dowhhillparken eller på en cykelvasa, men utan att vara bäst på någon av delarna.
Slaglängd ca: 120-150mm
Enduro: Enduro är egentligen namnet på tävlingsformen men numera blivit såpass synonymt med den typen av cykel att vi valt att kategorisera dessa cyklar som enduro. I tävlingsformen enduro har man ofta 5-6 tidtagna tekniska utförsträckor utspridda över ett större område. För att komma till starten på nästa sträcka trampar man upp men nu utan att tiden uppför läggs på på tävlingstiden. Det betyder att cykeln behöver vara helt ok uppför men framförallt gjord för att cykla utför. En enduro fungerar grymt bra i parken och på tekniska hemmastigar, men blir rätt tung och trög på enklare stigar.
Slaglängd ca: 150-180mm
Downhill: Downhillcyklar är gjorda för en sak, och det är att cykla utför. Tillverkarna behöver inte oroa sig för att de ska vara trampeffektiva. För att bli optimerade för downhillbanorna tunga, långa, stora och har mycket slaglängd vilka gör de till riktiga monster utför, men till elefanter uppför.
Slaglängd: >180mm
3. Hur ser terrängen ut där du cyklar?
Även om de flesta av oss drömmer om att cykla över höga bergstoppar och ner i djupa dalar ser verkligheten ofta annorlunda ut där vi bor. Dock behöver inte det betyda att terrängen för den sakens skull är enkel. Till exempel är Sveriges kanske mest cyklade stigområde, Nackareservatet, extremt tekniskt med mycket sten och rötter. Där blir en XC-cykel i många fall begränsande och kan upplevas som obehaglig att köra på medan upplevelsen på en trail blir betydligt säkrare och roligare. Bor du däremot i ett område där stigarna är snabba och mindre tekniska kommer du antagligen har roligare på en cykel med lite mindre slaglängd. Och eftersom vi oftast cyklar allra mest där vi bor bör också cykeln du skaffar dig vara hyfsat anpassad för den terrängen. Så köp inte en XC bara för du ska köra Vasan en gång om året men bor där terrängen är teknisk. Då är det bättre att skaffa en kortslagig trailcykel som går att köra Vasan på men som du kommer ha betydligt roligare på hemma.
4. Vad har du för äventyr planerade för dig och din nya cykel?
Kanske har du tänkt att kunna ta med dig cykel ned till de där alptopparna du drömt om? Eller kanske lockar ett Stage Race på någon vacker ö? Oavsett vad du har för äventyr planerade för dig och din cykel vill du såklart att det inte ska förstöras av att du kommer med fel cykel. MEN, är det så att det äventyr du planerat ligger allt för långt ifrån det du tänkt använda cykel till hemma kan det vara en idé att antingen hyra en cykel eller spara ihop till en cykel nummer två om du hellre vill cykla på en egen. Detta såvida du inte värderar dina äventyr så pass högt att du kan leva med en cykel som blir lite sämre i hemmaterrängen.
5. Geometri viktigare än komponenter
Okej, nu börjar vi ta oss långt in i cykeldjungeln. Cykelns geomeri är alltså alla dess mått. T.ex. hur lång den är, hur hög, vad är den har för sadelvinkel, gaffelvinkel osv. Komponenterna är de delar som är monterade på cykel så som växlar, bromsar, hjul och så vidare. En cykel med bra geometri som passar dig och ditt användningsområde men med sämre komponenter kommer du ha betydligt roligare på än en cykel med en geometri som inte passar dig men med grymma komponenter. Så stirra dig inte blind på vilka delar som sitter monterade utan nörda ner dig i geometriträsket. Nedan finns det en bild bifogad på geometritabellen för Transition Spur. Under bilden benar vi ut de viktigaste delarna och förklarar vad de gör för skillnad.
Reach (A): Reach är det horisontella mått mellan mitten av vevlagret (om du drar en linje 90 grader rakt upp) och styrhuvudet. Och eftersom du står på pedalerna och håller i styret är det reachen som avgör hur lång cykeln kommer kännas när du står upp. En mountainbike med längre Reach kommer generellt att vara stabilare än en med kortare. Längre Reach ger dig möjlighet att använda mer av din kropps rörelseomfång. Däremot kan en cykel med längre Reach kräva mer av dig som cyklist i och med att du behöver flytta din kroppsvikt en längre sträcka för att belasta och avbelasta fram- respektive bakdäck.
Stack (B): Med hjälp av Stack kan du avläsa hur hög eller låg cykeln kommer kännas vid styret. Stack är alltså den vertikala linjen från mitten av vevlagret till toppen av styrhuvudets höjd. En cykel med lägre Stack kommer kännas mer rejsig och ger dig generellt en position där du blir trampeffektivare. Däremot kan man få ont i nacken vid längre turer och cykeln blir ostadig när det blir brant. Högre Stack ger dig bättre kontroll när det blir brant eftersom du kan behålla kroppsvikten mer centrerad över cykeln. Detta är varför XC cyklar ofta har lägre stack, medan endurocyklar har högre.
Effective Top Tube Length (ETT) (C): ETT är det horisontella avståndet mellan toppen av styrhuvudet och sadelstolpen. Om Reachen gav en bild av hur cykel kommer kännas när du står så ger ETT en bild av hur den känns när du sitter på sadeln och cyklar. Dock är det lite mer komplicerat än så med ETT. Eftersom du kan köra med sadeln både högre upp eller längre ned än den horisontella linjen från styrhuvdet skulle det egentliga avståndet du sitter på bli ganska så rejält mycket längre eller kortare beroende på sadelrörets vinkel.
Effective Seat Tube Angle (Sadelrörsvinkel) (E): Beroende av sadelvinkeln kommer din kroppsvikt att hamna längre fram eller bak. En brantare vinkel gör att din kroppsvikt kommer hamna längre fram jämfört med en som har en flackare vinkel. I och med att cyklarna på senare år har blivit längre är det vanligt att man kompenserar detta med en brantare vinkel för att behålla kroppsvikten centrerad mellan hjulen när man sitter ned.
Headtube Angle (Gaffelvinkel) (G): Gaffelvinkeln avgör cykelns möjlighet att ta emot tekniska hinder som stenar och rötter. Eftersom kraften från stenar och rötterna är motriktad åkriktningen så ger en flackare gaffelvinkel bättre dämpning. Är det dessutom brant kommer du ha lättare att behålla vikten mellan hjulen och undvika att gaffeln dyker. En cykel med flackare gaffelvinkel upplevs också stabilare i högre fart. Däremot har en flackare gaffelvinkel nackdelen att den kommer kännas trögare att svänga vid låga hastigheter och inte lika exakt som en med brantare vinkel.
Chainstay Length (Kedjestagslängd) (H): Längden på kedjestaget är längden mellan bakaxeln och mitten av vevlagret. En cykel med kortare kedjestag är mer lekfull, lättare hoppa med, cykla på bakhjul och göra manuals. Dock hamnar mer av din kroppsvikt över bakhjulet vilket kan få framhjulet att börja ”drifta” när du klättrar. En cykel med längre kedjestag blir stabilare vid fart och kan göra den till en bättre klättrare.
Wheelbase (Hjulbas) (I): Hjulbasen är längden mellan hjulens fram- och bakaxel. En cykel med längre hjulbas är stabilare i högre fart och kan ha fördelar vi teknisk klättring. Däremot blir den mindre livlig och mer utmanande i tighta switchbacks.
BB Height (Vevlagrets höjd) (K): Vevlagerhöjden är den vertikala linjen mellan marken och mitten på vevlagret. Ett lägre vevlager gör att du har lättare att balansera vid kurvtagning och över stökig terräng. Dock blir risken högre för pedalislag desto lägre vevlagret blir.
Genom att använda dig av cykelns geometritabeller kan du skapa dig en bild av hur cykeln kommer kännas utan att ha testat den. Har du en cykel du tycker känns lite låg och kort när du står upp kan de vara en vits att titta på en med längre Reach och högre Stack. För att jämföra cyklar geometri kan du använda dig av Geometrigeeks fantastiska tjänst: https://geometrygeeks.bike/
6. Testa, testa och testa
Ju fler cyklar du testar desto mer förståelse får du kring vad du gillar. Testa kompisarna cyklar och provcykla hos cykelaffären. Och glöm inte att kolla upp cyklarnas geometri. Rätt så snart kommer du hitta inom vilka mått som passar dig bättre respektive sämre. Det ger dig även en möjlighet att känna på olika typer av cyklar och olika komponenter. Så som sagt, desto mer du testar, desto lättare kommer det bli att hitta rätt hoj.
7. Prata med någon som kan mountainbikes
Prata med någon som kan mountainbikes och som du kan bolla tankar och idéer med. Men även vi cykelhandlare kan gå på pumpen på punkt 1. Så våga ställ krav på att ni tillsammans gör en onyanserad behovsanalys och att kunskapen finns där för att kunna göra den bra. Lyckas ni tillsammans ta er igenom cykeldjungeln brukar resultatet bli att du som kund blir mer nöjd med din cykel, använder den under längre tid utan att byta och framför allt, cyklar mer. Vilket såklart bara är positiva grejer!
Har du frågor eller funderingar om ett framtida cykelköp får du gärna kontakta oss!
Vilka är era bästa tips?
Lika mycket som vi älskar att dela med oss av vår kunskap, lika mycket älskar vi att få ta del av er! Så skriv gärna en kommentar nedan i kommentarsfältet vad som är era bästa tips är när det kommer till att köpa en mountainbike.
Tidigare artikel
Nästa Artikel
